Ur: En märklig afär Av: Peter Robinson
En väns kärlek består altid, och en broder föds till hjälp i nöden.
Ur: En märklig affär Av: Peter robbinson
Även om vår broder ligger på sträckbänken, upplyser oss våra sinnen, så länge vi själva har det bekvämt, aldrig om vad han lider. De har aldrig fört, och kan aldrig föra oss bortom vår egen person, och bara med hjälp av fantasin kan vi bilda oss något begrepp om vilka hans förnimelser är.
Ur: Efter alla år av saknad Av: Peter Robinson
Borta var ungdomens kärlek och glans, att det blott var en drömm förstod de båda. En drömm som envist dröjde sig kvar, vem vågar tro att en drömm är sann?
Ur: Manen som log Av: Henning Mankell
... >Vad vi har anledning att frukta är inte de stora männens omoral, men det faktum att omoral ofta leder tillstorhet.<
Ur: Den värkliga brotslingen av Elizabeth George
... det kval som stinger mer än ormens bett: otacksamhet från barn!
Ur Det som aldrig sker, av Anne Holt
För mäniskan, så som den är i dag finns endast en radikal nyhet och den är alltid denn samma, Döden.
Ur Svart stig, av Åsa Larsson
Kärlek är som att vara besatt av en ond demon,viljan mjuknar som smör, hjärnan blir full av hål, man rår inte över sig själv. Det förälskade hjärtat är ett okuvligt ting. Man kan dölja sina känslor men där inne tar hjärtat över hela värksamheten, huvudet byter jobb, slutar upp med att resonera eller fatta vättiga beslut och sysselsätter sig med att måla bilder, patetiska,romantiska, sentimentala, ovärkliga, hela det idiotiska registret.
